Deepfakes är AI-genererat innehåll som kan efterlikna människors röster, ansikten och beteenden på ett mycket realistiskt sätt. Tekniken används idag både för legitima ändamål och för cyberbrott, bedrägerier och manipulation.
I takt med att generativ AI utvecklas blir deepfake-tekniken billigare, enklare att använda och svårare att upptäcka. För företag, offentlig sektor och privatpersoner innebär detta nya risker inom cybersäkerhet, informationssäkerhet och identitetsbedrägerier.
Deepfakes används redan i phishingattacker, VD-bedrägerier, social engineering och desinformationskampanjer.
Vad är en deepfake?
En deepfake är AI-genererat innehåll som imiterar en verklig person.
Det kan vara:
- video
- ljud
- bilder
- röster
- ansiktsuttryck
- digital kommunikation
Tekniken bygger ofta på avancerad maskininlärning och generativ AI som tränas på stora mängder material.
Resultatet kan bli mycket realistiskt och svårt att skilja från äkta innehåll.
Hur används deepfakes i bedrägerier?
Cyberkriminella använder deepfakes för att manipulera människor och skapa förtroende.
Vanliga användningsområden är:
- VD-bedrägerier
- phishing
- identitetskapning
- falska videosamtal
- social engineering
- ekonomiska bedrägerier
- desinformation
Målet är ofta att få offret att:
- genomföra betalningar
- lämna ut information
- ge åtkomst till system
- lita på falska instruktioner
Deepfake-röster i VD-bedrägerier
Ett växande hot är AI-genererade röster.
Angripare kan använda offentliga ljudklipp från:
- intervjuer
- webbinarier
- sociala medier
- YouTube
- podcasts
för att skapa en syntetisk kopia av en persons röst.
Det finns fall där ekonomiansvariga blivit uppringda av vad som verkar vara företagets VD och uppmanats att genomföra brådskande betalningar.
Rösten kan låta mycket övertygande.
Deepfake-video och falska möten
AI kan även skapa:
- falska videomöten
- manipulerade videoklipp
- realistiska ansiktsanimationer
Detta ökar risken för:
- bedrägerier
- desinformation
- falska instruktioner
- identitetsmissbruk
Tekniken blir snabbt bättre och mer tillgänglig.
Varför är deepfakes ett växande problem?
Tidigare krävde avancerad manipulation:
- stora resurser
- teknisk expertis
- professionell utrustning
Nu kan generativ AI automatisera stora delar av processen.
Det innebär att cyberkriminella kan:
- skapa realistiska deepfakes snabbt
- rikta attacker mot fler organisationer
- kombinera deepfakes med phishing
- automatisera social engineering
Hotbilden förändras därför snabbt.
Hur används deepfakes tillsammans med phishing?
Deepfakes kombineras ofta med andra cyberattacker.
Exempel:
- AI-genererade röstsamtal
- falska videomeddelanden
- phishingmejl
- falska supportärenden
- manipulerade möten
Angripare försöker skapa:
- stress
- förtroende
- tidspress
- auktoritet
Det gör attackerna mer trovärdiga.
Risker för företag och organisationer
Ekonomiska bedrägerier
Deepfakes används för att lura organisationer att genomföra:
- banköverföringar
- falska fakturabetalningar
- ändringar av bankuppgifter
Informationsläckor
Angripare kan lura personal att lämna ut:
- inloggningsuppgifter
- kunddata
- interna dokument
- säkerhetsinformation
Skadat förtroende
Manipulerade videor och ljud kan påverka:
- varumärken
- förtroende
- kommunikation
- interna relationer
Desinformation
Deepfakes kan användas för att sprida falsk information om:
- företag
- myndigheter
- ledningspersoner
- samhällsfrågor
Varför drabbas små företag också?
Många mindre verksamheter tror att deepfakes bara riktas mot stora företag.
I verkligheten saknar små företag ofta:
- säkerhetsutbildning
- verifieringsrutiner
- säkerhetskultur
- tekniska skydd
AI gör det dessutom möjligt att skala upp attacker mot många organisationer samtidigt.
Hur skyddar man sig mot deepfake-bedrägerier?
Utbilda personal och ledning
Säkerhetsmedvetenhet är avgörande.
Personal behöver förstå:
- hur deepfakes fungerar
- hur AI används i bedrägerier
- hur social engineering fungerar
- hur misstänkta situationer identifieras
Relevanta utbildningar:
- IT-säkerhet för beslutsfattare
- AI-säkerhet för beslutsfattare
- Säkerhetsmedvetenhet
- Phishingutbildning
- Introduktion till GDPR
Inför verifieringsrutiner
Organisationer bör alltid verifiera:
- betalningar
- bankkontoändringar
- ovanliga instruktioner
- känsliga beslut
Använd gärna:
- sekundär verifiering
- flerpersonsgodkännande
- separata kommunikationskanaler
Skapa en säkerhetskultur
Organisationer behöver skapa rutiner där personal vågar:
- ifrågasätta ovanliga instruktioner
- rapportera misstänkta situationer
- dubbelkontrollera beslut
Begränsa offentlig exponering
Offentligt ljud- och videomaterial kan användas för att träna deepfake-modeller.
Organisationer bör därför tänka på:
- vilken information som publiceras
- hur ledningspersoner exponeras
- vilka ljud- och videoklipp som delas offentligt
Hur påverkar AI-akten deepfakes?
EU:s AI-akt innehåller regler kring vissa typer av AI-genererat innehåll och transparenskrav.
Fokus ligger bland annat på:
- transparens
- ansvar
- märkning av AI-genererat innehåll
- riskhantering
Detta blir allt viktigare i takt med att deepfake-teknik sprids.
Läs mer:
- (AI-akten: https://digital-strategy.ec.europa.eu/sv/policies/regulatory-framework-ai)
- (The EU AI Act: https://artificialintelligenceact.eu/the-act/)
- (Den allmänna AI-uppförandekoden: https://digital-strategy.ec.europa.eu/sv/policies/contents-code-gpai)
- (ENISA: https://www.enisa.europa.eu/topics/artificial-intelligence-and-next-gen-technologies)
Vanliga misstag kring deepfakes
Att lita på ljud och video automatiskt
Många människor uppfattar fortfarande video och röster som automatiskt trovärdiga.
Att sakna verifieringsrutiner
Teknik ensam räcker inte mot social engineering.
Att underskatta AI-hot
Deepfake-teknik utvecklas snabbt och blir mer tillgänglig.
Att inte utbilda personal
Säkerhetsmedvetenhet är ett av de viktigaste skydden mot moderna AI-bedrägerier.
Checklista mot deepfake-bedrägerier
Gå igenom följande punkter:
- Finns utbildning om AI och deepfakes?
- Har organisationen verifieringsrutiner?
- Används multifaktorautentisering?
- Vet personalen hur misstänkta situationer rapporteras?
- Finns rutiner för betalningsgodkännande?
- Arbetar ledningen med AI-risker?
- Finns säkerhetsmedvetenhet kring social engineering?
- Uppdateras säkerhetsrutiner regelbundet?
För verksamheter som behöver struktur kan policymallar vara ett bra stöd: Policymallar.
Läs även fler guider i SCAB:s Kunskapsbloggen.
Sammanfattning
Deepfakes och AI-genererade bedrägerier är ett snabbt växande cybersäkerhetshot.
Tekniken används för:
- phishing
- social engineering
- VD-bedrägerier
- desinformation
- identitetskapning
AI gör attackerna:
- mer realistiska
- billigare att genomföra
- enklare att skala upp
- svårare att upptäcka
Skyddet handlar därför inte bara om teknik utan också om:
- utbildning
- verifieringsrutiner
- säkerhetsmedvetenhet
- AI-governance
- stark säkerhetskultur
Organisationer som arbetar proaktivt med AI-risker står bättre rustade mot framtidens cyberhot.
Vanliga frågor om deepfakes och bedrägerier
Vad är en deepfake?
En deepfake är AI-genererat innehåll som efterliknar en verklig persons röst, bild eller video.
Hur används deepfakes i bedrägerier?
Deepfakes används för phishing, VD-bedrägerier, social engineering och identitetsbedrägerier.
Kan små företag drabbas av deepfake-bedrägerier?
Ja. Små företag är vanliga mål eftersom många saknar avancerade säkerhetsrutiner.
Hur skyddar man sig mot deepfakes?
Utbildning, verifieringsrutiner och säkerhetsmedvetenhet är viktiga skyddsåtgärder.
Är deepfake-video svårt att upptäcka?
Ja. Modern AI-teknik gör deepfakes allt mer realistiska och svårare att identifiera.
Hur påverkar AI-akten deepfakes?
AI-akten innehåller krav kring transparens och ansvar för vissa typer av AI-genererat innehåll.
Kan deepfakes användas för desinformation?
Ja. Deepfakes används även för manipulation, falska nyheter och desinformationskampanjer.
